torsdag 28 juni 2012

Dagen när födelsen var

Idag fyller finaste Noah år, 2 stora år, jag förundrar hur snabbt livet har förändrats att det som inte var är det som är, är det stora och det lilla. Jag är så otroligt stolt över mitt lilla pyre och hur han tar sig an den stora världen och skrattar och busar runt i våra liv. Här är han och som hans farmor lärt honom "clap yourself"


onsdag 27 juni 2012

stopp

Vill mest skrika stopp till världen. Försöker göra min otillräcklighets känslor till något fint.... men det skulle kanske ta livet av dom...

Snart bär det av mot semester och Sverige, det blir kanske bra. Det blir kanske en pause.

torsdag 14 juni 2012

ett två tre fyra... och en myra



ett. jag grät i bilen till jobbet för att Noah grät i dörren till dagis.

två. idag var inte min vän på jobbet, hon var hos sin mamma. Hon och hennes pojkvän har varit på semester, sen gjorde han slut, med ett text. Jag tycker att det känns så väldigt sorgligt. Ett helt liv byggt på drömmar som helt bara rämnar.

tre. noah åt hela sin middag själv, det gjorde hela min dag. Sen låg vi mage till mage i en och en halv timma innan han slutligen bestämde sig för att sova.

fyra. det kändes lite svårt att inte bli tveksam, när alla inte höll med om att en 13 årig pojke kanske ska få flytta in med sin mamma, som eventuellt hjälpte hans pappa att ta sex kort på sina döttrar. Jag har mina anledningar.

En myra. Myrorna har gett upphov till uttryck som "arbetsmyra" och "flitig som en myra" för personer som jobbar energiskt och mycket. Att "ha myror i huvudet" är att grubbla över något och att "ha myror i benen" eller "myror i byxorna" är att vara rastlös. (wikipedia)

tisdag 12 juni 2012

utopin sverige?

Idag hamnade jag i en konversation med min vän, i den gamla fällan, klaga på vår livssituationer att som kvinna ta mer ansvar för barn och hus, och våra respektive bristande insikt i vad och hur mycket vi gör. Jag vill bara skrika för att jag blir trött på situationen, trött på att jag sitter i situationen, trött på att jag klagar över situation, helt enkelt trött. Min vän är inte svensk och inte hennes man heller, men ser frågande på mig och säger att det måste vara svårare för mig eftersom jag har förklarat för henne om svensk jämlikhet. Och jag ställer mig undrande om och hur det ser ut i Sverige, pratar mammor om sin lott?

Jag vet att jag nog vant in mig i detta liv här och hur saker ser ut här. För jag får ofta frågan av svenska vänner hur jag (som feminist? som kvinna? som Lisa?) kan förklara hur jag nöjer mig med att jobba halv tid och vara beroende av min mans lön. Jag kan nämligen lätt förklara detta för mig själv, jag älskar att jobba halv tid, mycket av det bästa av båda världarna, jag och Martin tror att det är det bästa för Noah att få både dagis tid och föräldra tid, vi har inte råd att Martin jobbar halvtid. Men nej jag är inte dum, jag ser att det är min roll som kvinna som gör att det faller på min (lyckliga) lott att jobba halv tid, att jag valt ett kvinno yrke som ger sämre betalt, att jag lätt kan fall in i normen av mammor som stannar hemma.

Och situationen är långt i från perfekt, men åter igen undrar jag hur livet lever i Sverige och om jag målar upp en utopi med billiga dagis (vilket ju är sanning) och halv tids jobbande pappor med förstående arbetsplatser..... och hur pratar mammorna. Och jag tror mig till någon halvsanning om en halv utopi, där visst finns det billiga dagis platser och mer förståelse från arbetsplatser och mer villighet från pappor, men jag tror att mycket börda faller på kvinnor i hemmen. Och jag vet inte var lösningen ligger, någonstans mitt emellan billigt dagis, tvång på pappa ledighet och kvinno strejk i hus och hem. Det sista svårare att åstadkomma, för man blir så hem blind. Liksom jag lätt kan förklara för mig själv hur jag gärna jobbar halv tid, kan jag bortförklara att jag gör mer hemma för att jag jobbar halv tid, för att jag gillar det rent.... eller inte ens se vem som gör vad, livet liksom händer medans barnen tittar och lär....

söndag 10 juni 2012

Sen barnsben

Jag tror på att vara sig själv och visa sin person för sina barn, få dom att förstå värderingar man håller hårt på och vara tydlig med sina åsikter. Om dom sen väljer att gå en annan väg, så är det helt ok, men att tro att man kan vara objektiv gentemot sina barn är strunt. Därför väljer jag att tidigt lära Noah (även om han kanske är lite liten för budskapen, gillar han bilderna och sångerna) att gilla Bamse, kåldolmar och kalsipper och annan propaganda.

Att Noah sen har en pappa med andra hjältar och andra värderingar, en farmor som tidigt gav Noah en barnens bibel, hoppas jag bara blir en mångfald där Noah har många vägar att gå och en stor förståelse för  att människor är olika men lika bra.

Så att visa vem man är och ge sina barn en stor förståelse och insikt i ens person är inte att hjärntvätta sina barn, utan att lära känna sina barn. Tror att veta vem man är och var man "kommer" från ger trygghet och att förstå personen bakom sina föräldrar och liksom ha den rinnande genom sig tror jag är en stor del av denna trygghet.

Någonstans lite samma tankegångar runt att lära Noah svenska, att för att han ska kunna förstå den "svenska kulturen, anden" så tror jag att det är viktigt att svenska språket kommer som en självklarhet. Så för att få sina barn att förstå en själv som person så tror jag att det är viktigt att man visat och delat med sig av sina tankar sen barnsben.

lördag 9 juni 2012

The whole brain child

Läst en mycket spännande bok om hur hjärnan fungerar och hur genom att förstå det man kan hjälpa sina barn på vägen till en större mognad och mer "integrerad" person. Ganska mycket sunt förnuft men ändå väldigt tänk värt. Som alltid gillar jag föräldrar strategier som bygger från en relation med sitt barn och att hitta förståelse, och mindre "straff". Även om den framför allt handlar om hur man kan göra som förälder gentemot sina barn, så tycker jag att den har hjälpt mig i andra relationer och i min egen relation till mig. Den är skriven på ett väldigt enkelt sätt som först störde mig lite, men efter ett tag kändes det genialiskt som om dom vet hur hjärnan hjälper en att komma ihåg information, allt bara fastnade.

Även om mycket av idéerna är menade för lite äldre barn, känner jag att det finns mycket jag redan har börjat använda. Som att nämna känslor som kommer för att Noah ska lära sig att känna igen känslor och hur man kan handskas med dom. Eller tänka på att istället för att bara tappa tålamodet försöka möta Noah på en fysik känslomässig nivå när allt bara rasar för honom. Eller att hjälpa honom att komma använda minne genom att prata igenom vad vi gjort under dagen.

Här nedan kommer deras korta reminder som dom tycker att man borde ha på kylskåpet


Refrigerator Sheet from The Whole Brain Child
by Daniel Siegel, MD and Tina Payne Bryson, PH.D
    Integrating the Left and Right brain
     Left + Right= clarity and understanding: help your kids use both the logical left brain and the emotional right brain as a team.
     What you can do:
    Connect and redirect when your child is upset, connect first emotionally, right brain to right brain. Then when your child is more in control and receptive, bring in the left brain lessons and discipline. 
    Name it to tame it When big, right brain emtions are raging out of control, help your child tell the story about what upsetting them, so their left brain can help making sense of their experience and they feel more in control. 
    Integrating the upstairs brain and the downstairs brain
    Develop the upstairs brain: watch for ways to help build the sophisticated upstairs brain, which is “under construction” during childhood and adolescence and can be “hijacked” by the downstairs brain, especially in high emotion situations.
    What you can do:
    Engage, don't enrage: In high stress situations, engage your child's upstairs brain, rather then triggering the downstairs brain. Don't immediatly play the "Because I said so!" card. Instead ask questions, request alternatives, even negotiate.
    Use it or lose it Provide lots of opportunities to exercise the uppstairs brain. Play "what would you do?" games and avoid rescuing your child from difficult stuiations.
    Move it or lose it: When a child has lost touch with his upstairs brain, help her regain balance by having her to move her body.
    Integrating Memory
    Make the implicit explicit: help your kids make their implicit memories explicit, so that past experiences don’t affect them in debilitating ways.
    What you can do:
    Use the remote of the mind: When a child is reluctant to narrate a painful event, the internal remote lets her pause, rewind and fast forward a story as she tells it, so she can maintain control.
    Remember to remember:Help your kids exercise their memoryby giving them lots of practice at recalling events.  
    Integrating the many parts of myself
    The wheel of awareness: when your kids get stuck on one particular point on the rim of their wheel of awareness, help them choose where they focus their attention so they can gain more control over how they feel.
     What you can do:
    Let the clouds of emotions roll by: Remind kids that feelings come and go, they are temporary states and not enduring traits. 
    SIFT: Help your children to pay attention to the Sensations, Images, Feelings and Thoughts in them. 
    Execerices mindsight: Mindsight practices teach children to calm themself and focus their attention on what they want. 

    Integrating Self and Others
    Wired for “we”: watch for ways to capitalize on the brain’s built-in capacity for social interaction. Create positive mental models of relationship.

    What you can do:
    Enjoy each other: build fun into the family, so that your kids enjoy positive and satisfying experiences with the people they’re with the most.
    Connect through conflict: instead of an obstacle to avoid, view conflict as an opportunity to teach your kids essential relationship skills, like seeing other people’s perspectives, reading non-verbal cues, and making amends.

    onsdag 6 juni 2012

    snick snacka

    Gillar så att trivas med dom jag jobbar med, men problemet är att man lätt hamnar i snick snacket och får lite för lite gjort. Antar att nyfikenheten på människor och deras liv är en orsak att jag valde mitt yrke, och slå ihop ett gäng med sånna som mig och lunchen fortsätter gärna in på kontoret. Hörde att social arbetare i svergie har sina egna rum.

    tisdag 5 juni 2012

    Past the Pub that wrecks your body And the church - all they want is your money The Queen is dead, boys And it's so lonely on a limb

    Hela helgen har landet firat att drottningen regerat i 60 år, inte jag. Jag tror inte på monarkin och vill inte vara med. Känns som att argumenten för att inte vara royalist är så självklara, men istället verkar det som om gemene man tycker att det är en självklarhet att någon som för att den föds in i en viss familj borde ha rättigheter och politiska ansvar och att deras personliga liv blir till ett party. Visst är jag en relativt nykomling i detta land och har inte kärleken till drottningen med modersmjölken. Men kände samma motstånd till spektaklet runt Viktoria och hennes bröllop. Nää, jag vill inte vara med. 

    Istället gick vi en promenad runt kvarteret och titta på sniglar, skräp och hoppa i vatten pölar. 






    söndag 3 juni 2012

    Tv träsket

    Fast i TV träsket, kvällarna fastnar i soffan och sen har timmar gått. Det ger väldigt lite.

    Motivation till förändring, har läst lite böcker om sånt, tror på att hitta en annan väg ut.