Idag när jag stod och hängde utanför en station, så kom det fram en ”man” (finns inget riktigt bra manligt substitut för tjej, i.e. någon i min ålder som varken är barn eller total vuxen) och började snacka. Han var trevlig och lite skämtsam, busade med Noah. Jag som mest bara väntade nottog denna utväxling med glädje.
Efter ett tag nämner han att han har en dotter på 5 månader, och börjar fråga massa frågor, som när Noah fick tänder, om jag ammade, när han började äta vanlig mat, när han började krypa, hur vi gjorde med sömn och så vidare. Detta kändes som en väldigt vanlig konversation mellan föräldrar bara det att här i mitt kontext i England sker detta mest mellan mammor. Och vad som var intressant verkade det ännu ovanligare för honom och han sa hela tiden att ”hon” verkar vilja göra så, och ”hon” gör si.
Tänker hur viktig pappa ledighet är för att män ska känna sig jämlika och våga ha sina åsikter och ta mod till sig att prova. Inte att tycka synd om all dessa engelska män som inte tar sina ansvar som pappor, men något om hur situation placerar roller och hur viktigt det är att förändra på ett politiskt plan för att det ska verka i det mellan mänskliga.
En blid på Noah och hans pappa, som försöker hitta sin roll mellan fågel, fisk och mittemellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar